En inte allt för avlägsen framtid.

Nu är jag på gång igen och hoppas att jag kan hålla bloggen uppdaterad från och med nu. Vi har fått tillbaka vår bärbara dator. En sådan trivial sak gör faktiskt att det är lättare att blogga. Annars är datorn på nedre plan och dit tar jag mig inte när Wille är vaken och gör jag det gör han hyss där nere, sen är det väldans kallt på golvet och jag är en kallblodig varelse som kräver mycket värme. Vill man slippa finns det alltid en anledning.....
Idag är mitt hjärta friskt igen! Han har varit på dagis och busat. Verkar som nästan alla barn fick samma virus den här svängen. Vi har hunnit handla och hälsat på eunnu alias mormor.
Wille har även hälsat på en massa främmande människor på konsum och även dragit en tant i armen och sagt Heeeeej! med ett glatt leende på läpparna. Ken tycker att det är lite jobbigt att handla med lilleman av någon outgrundad anledning. Han är ju så glad och snäll och busig!
Idag har han förresten lärt sig att ropa på Chili. Han har även hunnit med att kika på Emil och gosa med mamma och pappa. Han är ju så go när han kommer och sträcker upp armarna och vill ha kramar och pussar. 
Älskade lilla palt
Nu har vi ju förresten även hört ryktas om att farmor kanske är på gång att komma upp och hälsa på det ser vi verkligen fram mot.


Nu så här på kvällen börjar jag känna de där små fjärilarna som fladdrar i magen igen. Shiva och jag ska tävla imorgon igen. Har inte tränat så mycket sedan i Sorsele men vi var ut en sväng i torsdags och ikväll la vi ett spår och tränade litegrann eller vi lekte mest. Vill att det ska vara lättsamt och roligt på träning så att det inte blir så tjatigt med tävlingsträning.
Jag skulle vilja ha ett första pris till och helst imorgon. Annars får jag tävla söndag med. Vi får helt enkelt se vad som händer. Går det dåligt kan ni ge er rackarn på att det inte är hundens fel utan mitt. Om jag skulle lyckas knipa ett första pris vill jag gå ut med tjejerna på lördag. Inte för att jag har några kläder eller förresten har en aning om vad folk har på sig, Har ju inte gått ut sedan februari 2006. Det är ju ett tag sedan.
Nåja vad är väl en bal på slottet..


Vi måste ju passa på att tävla och träna nu för snart ska Ken opereras och blir då borta. Jag måste då jobba dagtid och kommer inte att ha tid över för något annat än mitt gulltroll! Hoppas verkligen att allt löser sig för mitt stora hjärta.

Att det inte ska räcka med den tragedi han upplevde ifjol. Att man sedan ska brottas med hälsan samtidigt som man lider av en ekonomisk förlust, med endast halva inkomsten kvar. Dessutom är det svårt att hitta ett jobb, varför.. jo han har drog nitlotten att bli påkörd och det räckte inte där! 
Förstår ni vilket förjävligt samhälle vi lever i rent ut sagt! Jag blir så arg så att jag vill ruska någon men vem?
Nu ska jag andas!

Ser ni så fint det är där Kens pappa bor förresten?

Ha det gott!

Kommentarer
Postat av: jossan

ja , jag hoppas verkligen att ni sakna mej ;)det går bara finfint :) men så bra att hon skötte sig lill-ina :) men faktiskt anna, när ska du rida henne igen ? :)de e ju bara att höra av sig när du är sugen ;Dkram'!

2008-08-29 @ 22:27:44
URL: http://josifine.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0