Bevakning och funktionslydnad
Måndag körde vi cykling. Båda hundarna fick rejäla svängar och Bästa fick även en hel del platsliggningar utanför affärer som störning
Tisdag: Sol och vilodag för familjen. Var ute på gården hela dagen.
Tisdag: Sol och vilodag för familjen. Var ute på gården hela dagen.
Onsdag: Lydnad med Angelica och Arvid på klubben. Budföring och platsliggning med skott. Shivan var aningens lat på budföringen men inte skottberörd. Platsliggningen var inga problem. Bästa fick även hon budföring men utan skott. Lydnaden satt som ett smäck på båda hundarna. Hopp sitt hoppet kommer igång fint. Hon hoppar ut stadigare och stadigare. Apporteringen är okej men vi måste träna ingångar den här veckan som kommer! De var ju så bra att jag har nonchalerat dem och nu är de inte bra längre.
Bevakning. Vi höll till utanför Isladan där det var mycket störning. Många gångare och cyklister och en fotbollsmatch på IP men ingen vind.
Signalövning. Gick super, inga problem alls. Är så impad att hundarna sorterar ut ljudet.
Hårda spår: Tre paralellspår över en fotbollsplan med två nergrävda apporter plus slut. Hon fastnade lite i en övergång där en kille hade sprungit över men efter stund fortsatte hon och spårade bra. Hon behöver träna lite övergångar för att bli lite säkrare där. Vi har spårat en del på gångstigar och på samhället där det är många övergångar och det går bra men det här var bara en övergång som också var färskare samt att spåret legat en timme. Vi ska göra fler såna här spår så går hon nog ännu bättre.
Patrulleringen gick jättebra, hon gjorde tydliga markeringar och jobbade av stigen så bra. Här är jag impad att hon vet vad hon ska göra att det är så naturligt för hunden.
Bevakningen är ju så himla kul att det inte är klokt. Är alldeles lyrisk och pratig när jag kommer hem, Ken ska inte behöva lyssna på det så det får helt enkelt komma ut här istället!
Idag: Shiva har cyklat en längre sväng med oss på samhället. Albin fick nässelutslag idag igen. Fick det förrförra gången han hade feber. Doktorn vet inte vad som orsakar det och tror inte att det är penicillinet så vi får helt enkelt vänta och se. En cykeltur till Johannaparken med mycket lek och sen hamburgare och glass fick barnen idag, tyckte de skulle ha det. Albin var sötast hos doktorn.
Doktorn kommer in
Albin- Ser du doktorn jag har prickar på magen och drar upp tröjan.
Doktorn- jaha jo det har du ju
Albin- Kan inte tvätta bort dom.
Albin- Nallen hålla i, inga händer.
Doktorn skrattar.
Albin tog nämligen upp sin nalle som är en kanin och stoppade in kaninens öron i sin näsa och visade att han inte behövde hålla i den. Gullöga! Sen har han frågat nästan alla på apoteket, vad är du? Vi måste träna på vad är du och vad heter du.
Funktionslydnad
På klubben har vi ikväll kört funktionslydnad med Annalena. Hundarna har fått krypa under bord, blivit lyfta. Åkt skottkärra. Sprungit och krypt fot. Legat platsliggning och kört inkallning med bollar kastade som störning. Shiva tyckte inte om att åka skottkärra, fick lite panik. Bästan tyckte det var rätt trevligt, hon fick ju frolicar i den. Helfestligt! Sen körde vi lite lydnad så vi är rätt nöjda med dagen.
Imorgon blir det skottträning och sedan städkväll på klubben med korvgrillning. Lördag storheden och shopping och lite leos. Bästa ska få ligga platsliggning i stan tänkte jag. Söndag blir det spår, uppletande och lydnad. Nästa vecka kör vi lite lugnare tror jag för då tävlar vi hela helgen.
Kram kram
Barmark at last!
Hundprat börjar
Mina fina schäferflickor och jag har varit ute en långkörare även idag. Sist var i fredags när jag hade William med mig. För att vara fem år gammal är han en hejare på att både lägga spår och hänga med i spårlinan. Inte ett gnäll så långt ögat nådde.
Spårade brevid renslakteriet som störning, inga problem för hundarna. Bästas spår gick över betonggrisar och över träd och ris och snår. Håller på att lära även henne att spåret fortsätter på andra sidan ett hinder att man inte behöver gå runt. Hon har börjat fatta galoppen.
Shiva fick ett lägre spår. En kul grej var när jag hade lagt spåret över en liten bäck som jag hoppat över. När jag gick spåret så stannar hon och luktar i vattnet men vattnet rinner ju undan så hon stod och vred huvudet fram och tillbaka och försökte få vittring tills hon äntligen lyfte huvudet och vädrade lite högre. Jag spårar ofta genom grunda vattenpölar och vattendrag så hon är van med att spåra vatten men vi har nog aldrig spårat rinnande vattendrag. Hi hi, vi fick oss ett gott skratt åt finlisa.
Idag har vi haft om möjligt ännu roligare. Shivas spår var ca 1,5- 2km långt. Innehöll skogsmark, ängsmark, grus, is och asfalt. Hon hade lite problem med övergången från ängsmark till is där snurrade hon ett par varv. I övrigt gick hon bättre än bra. Alla vinklar och alla apporter. Bröt skogspinnar och släppte i spåret, de minsta var ca 2 cm, hon tog varenda en! Glad matte! Liggtid ca 1 timme.
Bästa den vilda huliganen fick sig en riktig utmaning. Hennes spår började på jo du läser nu rätt, lecakulor. Det var spännande men det funkar. Sen kom vi till tre staplar betongplattor ca en meter höga som rörde sig när man klev på och klättrade över, lite läskigt men det gick bra, hon klättrade självmant upp utan påvisning från mig. Hurra! Över ängsmark. Krypande genom någon konstig järnställning, matten fick i allafall krypa eller åla. Sen över asfalt och grusväg. Sen kom vi till ett fruktansvärt snårigt parti med mycket vatten is och snö. Trodde aldrig att hon skulle ta sig igenom utan att tappa spåret men tro på tusan att hon grejade det hur fint som helst. Sen över asfalt och grus igen och ut på ett hygge, balansgång längs ett träd och sen en spetsvinkel ut i skogen igen. Väl i skogen två räta vinklar och sen kom slutapporten. Längd på spåret var typ en till två kilometer. Bästa fick även hon skogspinnar och som den lilla stjärna hon är så fixade hon det, den minsta var även här ca två cm. Hade även en apport där spåret var som värst och hon plockade den så fint. Var lite tveksam till om jag skulle låta henne gå det här spåret, tyckte att det blev nog så svårt men jag tänkte att jag prövar och avbryter om det blir för jobbigt för henne. Liggtid Dryg timme
Sen körde vi lydnad även efter spårningen på sandbacka. Shivas kryp tar sig och Bästas platsliggning och hopp sitt hopp tar sig så sakteliga.
Är så glad att vi äntligen börjar ha lite barmark. Variation förnöjer ju!
Hundprat slut, jo jag vet att det blir rätt mycket av den varan men så är det.
Sen är Albin äntligen frisk igen eller nåja han äter ju penicillin. Han har varit sjuk i över tjugo dagar. Åt penicillin mot lunginflammation var hur pigg som helst, slutade med penicillinet och blev sjuk direkt igen. Han var så sjuk att jag blev rädd. Vi fick ge honom två ml vatten i minuten i ett dygn, det med medicinen och han piggnade till och nu verkar han må hur bra som helst igen. Sen fick han konstiga nässelutslag igen med febern. Helkonstigt. Vågar nog inte ropa hej förrän han slutat med medicinen. Nu räcker det för mitt lilla hjärta. Glädjer mig åt att han mår bättre och att Ken är hemma igen, inget mer Svappavara. Familjen samlad precis som den ska vara. Har semester än så därför blir det en hel del hundprat eller kanske till och med mer än vanligt eftersom jag tränar snäppet mer när jag kan och sen är ju årets tävlingspremiär på två veckor...
Ha det gott!
Spår sandbacka del 2
Åkte ut med tjejerna till sandbacka även idag, fast idag fick vi bättre väder, strålande sol även om det var lite snö kvar. La samma spår som igår men jag bytte hund. Shivan fick Bästas spår och Bästa Shivans. Kul att se var att Shiva hade bekymmer på samma ställen som Bästa hade igår men hon löste det lättare med sin noggranhet och lite tålamod och rutin att lösa problemet. Ganska många människor hade passerat över båda spåren och även en del hundar så lätt var det inte. Shivan traskade också igenom komposten utan att tveka, upp och över stenar och andra hinder. Hon älskar den här typen av spår. Det är som en hinderbana med spår.
Bästa fick sin revansch från igår. Idag är hon DYR! Utan att jag märkte det hade jag IGÅR tappat en liten liten pappersbit som jag skulle lägga där jag visste var den var. Denna hade jag tappat i ett skogsparti i snön och jo pappersbiten var vit. Helt plötsligt kommer lilla fröken med den stolt som en liten tupp. Fortsatte sitt spår riktigt fint, klarade alla övergångar av folk och hundar. Traskade upp över handikapprampen och spårade fint även där. En av trapporna stod hon en stund och funderade var spåret hade tagit vägen tills hon hoppade upp och hittade spåret. Spårade fint upp på en aluminiumlucka, tyckte det var lite läskigt men fortsatte spåra. I ett litet skogsparti tryckte jag försiktigt ner en tändsticka i mossan utan att röra mossan. Min lilla prinsessa apporterade den fint till världens malligaste schäferägare! Fortsatte spåret och klättrade även hon upp på bänken till busskuren där matte hade krypit fram och hittade slutet. Jo matte blev glad den här gången också och nu så glad att tårarna inte var långt borta!
Nu ska jag laga lite middag för jag är så hungrig. Mina små hjärtan är bättre idag och imorgon blir det nog dagis för William. Albin får vara hemma ett tag till så vi ska baka. Mamma fyller snart 70 år och ska överaskas med ett kalas som hon inte får veta om så Hysch! Tråkigt är att min Ken åker till Boden och sedan till Svappavara. Nåja veckan går nog fort för vi har mycket att göra! Hade ju sagt att jag skulle städa mitt förråd under semestern... sysslolös blir jag nog inte!
Ha det!!
Bak och städväder blev spårväder
Hade tänkt städa och baka idag. Efter att jag hade städat hela huset började det klia i fingrarna och baklusten försvann.
Hundprat
Istället tog jag tjejerna och for ut på träningsrunda. Vi åkte till sandbacka. Bästas spår började och avslutades på asfalt med tre spetsar som hon skötte bra. Spåret gick över något fordon av något slag och under ett lastbilssläp genom en tom kompost utan lock och upp på en gallertrapp. Alla hinder skötte hon galant till och med komposten kröp hon igenom. Spåret var på min stjärna faktiskt lite si och så. Spåret var som svårast i början och hon kom inte riktigt in i spåret förrän hon kom upp där det var gräs och skog sen gick asfalten bra. Första halvan var det alltså si och så, andra halvan som vanligt. Ska göra ett nytt spår imorgon och då göra det lite lättare. Det är svårt för henne när det ligger olja och päckel blandat med vatten där jag lagt spåret, det maskerar doften så hon hade lite svårt. Hon tog sig dock framåt i rätt riktning.
Shivas spår började vid parkeringen in i skogen och runt C-huset till busskuren och tillbaka. Upptäckte när jag la spåret att jag tagit för få föremål så jag bröt en kvist och släppte i spåret, den sjönk ner i snön och försvann långt ner. Spåret gick över en handikappingång med galler över två trappor på asfalt och snö. Slutet låg i busskuren på bänken.
Shiva var helt outstanding från början till slut. Så här är det varje gång, när jag lägger spår och tänker att det här är för svårt det fixar hon inte då går hon klockrent och lägger jag snälla spår så svamlar hon. Hon tvekade inte en enda gång och grävde duktigt upp den lilla lilla pinnen som jag brytit och som var begravd i snön. Positiv och självsäker idag. Plockade alla föremål. Lycklig!
Sen tränade vi lydnad och uppletande. Bästa fick köra lite uppletande på rampen där de tar emot sina varor. Där är det galler. Gömde grejen bakom en gallervagn. Inga tveksamheter full fart fram och flyttade på vagnarna för att ta sig fram, helt obrydd om underlag och ljud. Lydnaden var helt okej på båda hundarna. Nöjda och frusna drog vi oss hem.
Slut
Vi har varit lite krassliga hela högen men nu hoppas jag verkligen att det vänder. Det började förra veckan med att Albin fick ögoninflammation och snuva. Början på veckan fick han skyhög feber och hosta som kom och gick. Igår fredag åkte vi till vårdcentralen och de konstaterade att han hade fått lunginflammation. William har också haft feber men den försvann ganska hastigt. Jag hade feber och var rejält förkyld förra helgen men hoppas att det släpper nu.
Förra helgen spenderade vi i glada vänners lag i Moskosel. Det var så mysigt. Sov i husvagnen och körde skoter, åt gott och umgicks. Mer såna helger till tack! Nu börjar väl tyvärr skotersäsongen att vara över om man inte åker till fjällen förstås. Att vara ute med familjen och skotern är bland det bästa jag vet. Mys!
Idag har jag sådan tur att bästa Jeanette lagar mat till oss så nu är det bäst att duka och sätta mig och frossa! Ha det gott för det ska vi!
Kram kram
