En ny dag gryr!
Imorgon, det ser jag fram emot. Då tar vi nya tag. Denna helgen har bara sprungit förbi. Har inte gjort en tredjedel av vad jag hade planerat. Mitt pepparkakshus är inte påbörjat, inte heller har jag bakat eller åkt till stan för att köpa de sista julklapparna. Det jag har gjort är att mysa och umgås med mina kära, skotta snö och pynta lite.
Julklapparna tar jag på onsdag och pepparkakshuset får vi väl se hur det blir med. Sedan har jag ju inte pyntat färdigt och jag hinner inte........ Jag får panik! Jag vill ha tre armar!!
Nåja min bättre hälft kan nog lugna mig det kan han alltid.
Här är i alla fall bilder från helgen.
Här är från luciafirandet på dagis. Blev bara en bild för sedan tog batteriet slut men jag har filmat resten.
Mina fina tomtar, tomtemor till vänster fick jag av Heidi.
Jo nu kommer jag på det jag har ju klippt och badat Cleo också, det tog ju bara 3 timmar..
Nu ska jag gå och fortsätta min klagan någon annanstans!
Ha det gott!
2:a advent
Dagen firades med bus!
Vi har gjort mer brända mandlar, kokat knäck och pyntat lite mer. Igår bakade vi snöstjärnor och sockertoppar. Lilleman lyckades reta gallfeber på sin mamma då. När jag höll på som bäst med mitt kakbak, hade kavlat och tagit ur kakor med Williams hjälp och pillrat och grejat så tar lilleman en mugg med vatten och häller i degbunken. I ett nafs vad baket över! Mamma var då agga arg om ni frågar Wille.
I lördags var vi och premiäråkte skoter en sväng, Ken, Wille, jag och Shivan. Lillen blev inte rädd för skotern, tror att det är terapiåket med fyrhjulingen i veckan som gjort susen. Han sken som en sol hela vägen.
Mina skoterförare!
Ikväll har lillen och Shiva kämpat med att försöka blåsa upp ballonger trots mina försök att bromsa dem. Slutade med att vi hade ballonger i hela köket. Lillen och gumman hade dock roligt.
Blås då!
Så här gör man..
Shivan somnade tillslut i ballongkaoset.
Fler bilder hittar du på
www.williamlundqvist.spaces.live.com
Såg förresten mumien igår kväll. Skrattade så att jag höll på att kissa på mig när en odödlig skelettman råkar vända sig om och slå av huvudet på en medspelare, han plockar då upp huvudet och springer mot honom. Det går inte beskriva det måste ses, men det var så kul!
Nu ska jag skämmas vidare med sanningens ögonblick!
God kväll!
Go Kevin!
Sitter och hejar i vanlig ordning.
Veckan som gått har varit lite slitsam men väldigt rolig. Jag har kört fyrhjuling och lärt mig backa med släp!
Lilleman har börjat pussas istället för att knuffas. Han hade ett pusskalas med Freja här om dagen och idag pussades och kramades han med Willhelm. Min lilla goding är bäst!
I onsdags följde lillen med till stallet och åkte Olles fyrhjuling och släp när vi fodrade hästarna, sen provkörde han fjutten sen åkte vi hem och lagade tacos.
Tror att dagen fick 10 av 10 eller vad tror ni?
Lillen har inte slutat prata om Olle och fyrhjuling innan vi ens var till stallet hur tror ni att han pladdrar nu? Alla gubbar heter Olle!
Imorgon ska lillen och pappa åka skoter till Arvidsjaursjön med Shiva som ska springa, det har lillen bestämt.
Shivan blir nog glad för hon gillar ju snö!
Hon har blivit en hejare på att dra!
Hon är bättre än förra vintern nu går det undan!
Vi har inte kunnat sparka till jobbet än för katterna har ju loppor men kanske snart att de är borta.
Nu ska jag fortsätta se på idol och heja!
En stor kram till Mayny för den fina hälsningen på den andra bloggen!
Vi saknar dig!
Kram kram till alla som vi känner.
Julmys!
Lillen har haft en riktig oturshelg. Han har ramlat och slagit sig hela helgen. Idag hann han med tre vurpor med näsblod, bula och rivsår som följd. Han har växt ganska mycket nu på sistonde så det kan vara det som gör att han inte riktigt har koll på kroppen.
Förutom olycksfallen har han hjälpt mig att sätta upp julgardiner och stjärnor. Vi har hunnit med att julpynta till mormor och morfar.
Igår satte vi upp julgranen ute. Eller granis som han kallar den. Eller nja hjälpte, han sitter mest på skotern och leker. I fredags när vi pyntade till nonno träffade vi d--epmpsy. Han gillar Dempsy, alla karlar vi möter som har skägg ropar han hej och sedan DEMPSY! Det är lite jobbigt ibland när de man möter inte svarar för då ger han sig inte.
För någon dag sedan var Ken ute med honom på gården, då gick det förbi en tant. William sken upp som en sol sprang fram mot trottoaren pekade på tanten och ropade TOMTE! TOMTE! Tanten rörde inte en min utan fortsatte bara efter gatan. William fortsatte dock att ropa länge efter henne.
Förstår inte hur man kan vara så stel att man inte rör på smilbanden åtminstonde.
Idag har varit ute på julskyltningen och gått med bobben hela familjen. Sedan lekte vi i snön och bakade lussekatter och pysslade med pepparkakor och kristyr som vi ska hänga upp. Ikväll har vi även gjort brända mandlar inför julen.
Kort och gott en riktigt traditionell första advent.
Lillen tryckte i sig hela två lussekatter och ville fortfarande ha mer trots att vi nyss hade ätit. Det syns ju på lillmagen och kortet är taget innan han började fika.
Vi fikade inga pepparkakor för han tjuvade så många när vi pysslade med dem som vi skulle hänga upp som pynt.
Så här snygg frilla får man när man varit ute och lekt i snön.
Hur kan man inte vara glad när man har en sån här glädjespridare runt sig hela dagarna!
Älskar dig mer än ord kan beskriva min lilla ängel!
Kram kram på er!
Min lilla ängel!
GRATTIS WILLIAM PÅ TVÅ ÅRS DAGEN!
Jag skriver och sätter in fler bilder eftersom.. Har lagt ut fler bilder på den andra sidan nu! Kika längre ner om du vill använda länken.
Är han inte vackrast i världen så säg! Tårarna trillade när jag fick se detta hos fotografen. Detta kort är 30 gånger 40, de andra två är A4 storlek.
Korten är precis som jag ville ha dem. Jag ville ha svartvita diskreta bilder.
Detta kort har verkligen fångat Williams rätta anda, kolla in små tårna!
De är lite suddiga, det är svårt att ta kort på korten!
Idag är min lille pojke lite febrig. Jag hoppas verkligen att han är frisk till på lördag.
Det tror jag säkert för han har inte jättehög feber. På lördag är det barnkalas. Inbjudningarna är på gång, håll utkik i brevlådan under dagen för jag ska strax köra ut dem.
Fler bilder finns på
http://www.williamlundqvist.spaces.live.com/
Har just hunnit med ett vredesutbrott på den svenska staten, eller nja dess undersåte försäkringskassan.
Hur kan någon arbeta där förstår jag inte. Arbetar man där har man ingen moral eller stake. Är så arg å Kens vägnar att jag skakar. Hur kan man bete sig på det här viset och sova om natten näe Fy FAN!
Vart är vi på väg?
Hit med pengarna!
Visst är han söt min lilla bankrånare!
Tänka sig vad man kan ha roligt med ett par strumpbyxor.
Idag mår jag som jag förtjänar, har nu varit på lappis för första gången sedan jag blev gravid. Nja eller det var ett tag innan så typ tre år sen sist..
Det var riktigt roligt. Tack Emelie för en trevlig kväll!
Idag har jag och lillen åkt bob. Han skrattade så han kiknade när jag sprang runt på gräsmattan i den djupa snön (not) det är väl en centimeter djupt snötäcke kanske..
Shiva och jag har tränat lite mellan bobsvängarna. Hon har ju blivit så rund lillan, detta måste åtgärdas. Tyvärr kan jag ju inte ta med henne på jobbet på ett bra tag, stallkatterna har ohyra. Har kollat och dubbelkollat men har inte hittat något så ohyran är nog artfast på katt.
Denna vecka kommer att bestå i planering inför lillens födelsedag. Vet inte riktigt vad jag skall baka för tårta ännu.
Vi kommer att ha barnkalas på lördag och släkt och vuxenkalas fredag och söndag.
Funderar på att baka budapeststubbe eller världens bästa och eller någon parfait men kan inte bestämma mig.
Sedan har jag ju kvar alla småkakor som jag bakade tidigare i frysen. Lite jobb blir det men det är som det skall vara. Man fyller bara två år en gång!
Min prins ska ha det bästa så är det bara!
Nu ska jag försöka sluta grina, har sett ladder 49 igen och bölat. Vilket slut.
Kram kram
Det flinns fler bilder på den andra sidan.
www.williamlundqvist.spaces.live.com
Grattis på farsdag!
Har haft häcken full de senaste veckorna. Har jobbat väldigt mycket med förberedelserna inför stallets 20 års jubileum.
Vet inte när jag slutade den tid jag egentligen ska sluta. Slutar egentligen nio men vet inte om jag gjort det någon gång. Speciellt nu när det varit så mycket jobb har klockan blivit 12 och ibland ännu senare. Det känns i kroppen nu. Har nog aldrig sovit så mycket som jag gjort sedan i söndags och ändå är jag så slut i kroppen och i huvudet. i och för sig inte konstigt om man jobbat 8 dagar i rad och har kvar tre innan det är helg.
Det blir säkert bättre på ett tag. Nog med självömkan.
Lilleman var som sagt med mig på stallet i söndags och levde rövare. Han hann med att rida på imör igen. Denna gång satte han sig upp och plockade tag i tyglarna, han såg ut som han inte gjort annat.
Han hann även med att sitta på: Adina, Graphit och Casper.
Någon dressyrtävling var han inte intresserad av att titta på. Vi gick då och köpte abulla ( hamburgare) och satte oss och tittade, då gick det bättre. Han var så söt när han gick fram med sin peng och handlade hamburgare. Växeln kom han snällt med och stoppade i mammas börs.
Mina goa pojkar, lite trångt kanske...
LillShivan är det synd om, hon är halt. Vet inte vad hon har gjort. Hon låg inne på kontoret och jag var ute och tog in en häst. När jag kom in sa de att hon var jättehalt. Ingen vet vad hon har gjort. Hon linkade ordentligt och ville stundvis inte stödja alls på benet. Misstänker att hon har halkat. Hon är lite öm i senan i bakbenet. Idag är det dock mycket bättre, hon haltar men hon stödjer på benet. Var rädd att jag skulle få ta henne till öjebyn idag.
Har lagt ut lite bilder från vårat farsdagsfirande på den andra sidan:
http://williamlundqvist.spaces.live.com/
Kram kram
Glad alla helgons dag!
Visste du att halloween har sitt ursprung från Irland och firas den 31 oktober varje år. Onödigt vetande som lagrats på hårdisken.
Våran halloween firades i väldigt lugn anda, en god middag och Idol. Alla helgons dag har firats ungefär lika lugnt. Vi har varit och promenerat med vår nya barnvagn på kyrkogården och tänt ljus på min moster Annies grav.
Sedan var vi och hälsade på mormor tills det var middagsdags då gick vi hem. Potatisgratäng och entrecote på menyn.
Mums filibaba!
Resten av kvällen blir nog lika lugn. Vilken riktig torrboll jag har blivit! Nåja jag kanske tar igen det någon gång. Jag får väl bli en partypinglande fyrtiotalist.
Men är det egentligen inte så att alla helgons dag faktiskt är till för att minnas de som inte längre är hos oss snarare än en partyhelg!
Det är väl en av få helgdagar som har en riktig mening. Som den ateist jag är ger jag blanka --- i Jesus uppståndelse eller födelse? Däremot är det väldigt trevligt med helgdagar då man får tillbringa tiden med de som man verkligen bryr sig om och som betyder mest här i livet.
Trevlig helg!
Visst har vi det mysigt!
Trevlig helg!
Mammas lilla hjälpreda!
Idag har vi bakat bullar!
Stackars Ken....
Jo han fick duscha sen!
Nu ska jag åka och jobba, vi hörs!
Stoppa tiden.... Det går för fort.. jag hinner inte med...
Min lilla prins.
Lillen kan nu säga en massa saker men det roligaste är att han benämner sig själv med surrkuse och pekar på näsan!
Vissa saker är väldigt klara och lätta att förstå medans andra är lite lurigare.
I torsdags var lillen och Ken hos fotografen, var och kikade på bilderna igår. Hon tog bland annat en bild när han är naken och ligger på magen på en fäll och tittar uppåt framåt som en ängel i svart vitt. Den är så underbar att jag fick kämpa för att inte tårarna skulle börja rinna nerför kinden.
Igår var vi och mormor på kalas i Deppis. Alex fyller 20 år!
Idag har vi varit på skoterns dag. Detta var bättre än julafton!
Lillen kastade sig från skoter till skoter och hann även med att rida på imör. Han satt tyst och snällt med ett fastklistrat leende på läpparna och ett krampaktigt tag om mammas hand. På slutet fick jag honom att börja prata igen. Då kunde han säga imör, iza,åna och bajsa. Vilka det var får ni lista ut själva.
Visst fyndade jag en snygg skoterjacka för 500 spänn?
Har kostat typ 2500:-
Hade tänkt att vi skulle unna oss något gott till middag idag och åka ut och äta någonstans sedan ska vi pröva igen att våldgästa Nelson. Han har ju fyllt två år och måste ju få sitt paket som vi har köpt.
Kan du leka med mig! Shiva lägger leksakerna i knät på en eller på bordet.
Vet att det har varit lite uppdateringar om hundarna. De lever och mår bra. Shiva och jag går spår nästan varje dag på jobbet. Vi har lagt om taktiken nu. Har lagt spår på A- frakts parkering och placerat ut lite föremål. Hon tycker att det är jätteroligt. Jag märker stor skillnad på henne nu när jag spårar. Hon är lite velig som hon var tidigare i skogen på parkeringen där det är asfaltsgrus men hon spårar hyffsat. Om det då kommer sträckor på gräs eller i skog går hon så klockrent att jag blir alldeles varm i mammahjärtat. Det är ju inte så konstigt för det är ju så lätt i jämförelse med asfaltsgruset.
Har inte tränat så mycket lydnad, kör lite före under och efter spåret men bara lite linförighet och kontakt.
Vi semestrar träningen lite, vi kör på spår tills snön kommer.
Nu ska jag gå och se vad mina pojkar gör!
Jag hittade dem!!
Kram kram från oss till er.
Har lagt ut lite bilder på den andra sidan med.
www.williamlundqvist.spaces.live.com
Min solstråle
Idag har vi varit till Kerstin och gjort färdigt med försäljningen av Långträsk, min pappas föräldrahem.
Lillen tyckte att det var jättekul han fick ju kakor, saft och glass på en och samma dag. Sedan fortsatte kalaset med våfflor till middag. Grädden som han slickade från vispen var nog det bästa, då hann han även med att kleta grädde på Shivas öron. Hon hade stora bekymmer med att få bort det smaskiga från öronen, Cleo ryckte in och hjälpte henne samtidigt som lillen vred sig av skratt.
Vi åkte iväg en stund på stallet och kikade på Sessan som var lite krasslig.
Lillen var så go när han pratade med henne, han pekade och kände på hennes ögon, mun och näsa. Sedan fick hon stora blöta pussar och sen blåste han bort hennes aj aj. Jag tror att det hjälpte för hon är bättre nu.
Han är så söt och snäll min lilla prins.
Ikväll har han lekt hela kvällen med en liten plastgubbe som han kallar för pappa. Han har lagt pappa i en slev och bäddat ner honom med äcke och udde, sen ska pappa åva.
Med min mamma är det bättre, hon ska förhoppningsvis få åka hem på måndag.
Jag är vid något bättre mod idag än jag var igår men jag är så himla trött.
Det känns som att krafterna sinar.
Nåja, jag får väl hämta nya!
Kram kram
Jag har lagt ut bilder på pappa och några gullungebilder på den andra sidan, jag fyller på samma album sen eftersom, jag hade så få bilder nu.
www.williamlundqvist.spaces.live.com
Hur mycket ska en människa bära?
Nu är måttet rågat, nu räcker det.
Låt min mamma vara ifred.
Låt henne få uppleva resten av sitt liv utan smärta och utan oro. Ta mig istället!
Jag känner mig så maktlös och tom!
Min mamma har varit allvarligt sjuk sedan jag var 8 år. Hon har haft diabetes sedan hon var 12 år gammal och är född 1942. På grund av sin diabetes har hon drabbats av otaliga sjukdomsfall. Hur många gånger hon är opererad kan jag inte räkna men om jag räknar lågt så skulle jag säga ett trettiotal operationer. Sist ut efter amputationen och två byten av kroppspulsådern var en ny höft. Ikväll när jag kom från jobbet hade hennes höft hoppat ur led. Ont? Morfin pumpades in som vatten i min stackars tappra mamma.
Nu sover hon, höften är tillbakalagd i sunderbyn.
Det känns som att jag bringar otur till de som jag håller kärast.
Var är pausknappen? Jag behöver en.
Jag vill känna ro i kroppen igen. Jag vill inte vara orolig mer.
Tur att jag har min prins!
Vill du byta med mig?
Tänk den dagen man lämnar detta jordeliv och glatt kan luta sig tillbaka och tänka att jag har levt precis som jag önskat och dessutom fått mer än vad jag kunnat önska mig på köpet.
My baby love!
Farmor har åkt hem och huset känns fruktansvärt tomt. Vi saknar dig farmor! Igårkväll provade William dina skor och sprang runt och ropade unnu unnu unnu.
I torsdags blev Ken opererad för sitt ljumskbråck och har nu ont och är väldans utråkad. Har köpt en korsordstidning, undrar om det hjälper.
Jobbar bara till 18 trodde att det skulle kännas skönt men det är dubbelt så stressigt.
Shiva är officiellt understimulerad, hon tuggar igen. Hon har ätit upp sitt solskydd i bilen och tuggat på skosnören, jo igår åt hon upp mina matlådor. Hur ska man tolka det, mmm mums vilken god mat du lagat matte eller ha ha där fick du för att du inte tränat med mig idag?
Har motionerat henne ordentligt men inte tränat mer än två gånger den gångna veckan och då blir det så här tokigt. Vi gillar ju att träna båda två men tiden har inte riktigt räckt till. Hade tänkt lägga lite spår men det blir mörkt så tidigt att jag har svårt nu när Ken inte kan passa William under tiden.
Nåja man kan inte få allt man får prioritera helt enkelt, ni behöver inte kika på mina fönster på baksidan..
Lilleman och jag har haft så mysigt i flera dagar nu, bus, pussar och kramar för hela slanten. Han är så busig. Jag tror inte folk förstår hur busig förrän de träffat honom en stund. Min goa goa Emil!
Har lagt ut bilder på den andra sidan.
Ibland tar dock batterierna slut.
www.williamlundqvist.spaces.live.com
Kram kram
För ett år sedan!
Lades allt jag trodde på på ända och ingenting blev åter som förut.
Jag kan fortfarande höra Uffe Risbergs röst i mitt huvud som om det var igår.
Ken har varit med om en olycka och är skadad, det har tagit höften.
Det direkta illamåendet tårarna som trillar de trillar idag med. Det är ett år sedan men det spelar ingen roll.
Den eftermiddagen då telefonen ringde glömmer jag aldrig!
Den paniken och skräcken vill jag aldrig känna igen. Jag vill aldrig mer se någon jag älskar så skadad som han var. Jag vill aldrig mer veta att någon jag älskar mer än mitt eget liv varit så nära döden. Jag vill aldrig mer se min son i ögonen och fundera om hans pappa lever.
Jag vill aldrig mer...
Denna dag kommer aldrig mer att vara en vanlig dag, det kommer att vara en sån dag när håret ställer sig i nacken för minsta ljud och hjärtat stannar när telefonen ringer.
Vårat liv är underbart men det kunde ha varit annorlunda. Det kunde ha varit som förut och det kunde ha varit sämre.
Förlåt mig idag om jag inte är som vanligt. Jag tar igen det efter helgen.
Kram kram
Detta skrev Ken för lite drygt ett år sedan:
Läs den sista raden utan att gråta, det kunde jag inte då och inte nu.
God morgon
Jag har nu fått tag på min laptop så jag ska försöka ge mig på att skriva ett inlägg. Ni är väl kanske nyfikna på hur illa däran jag är, ska försöka skriva hur det är. Har förresten fått mig en ny bästa kompis som heter morfinpump, han har en knapp på en sladd som ger några xtra puffar med morfin då jag trycker på den.
Det värsta är väl att bäckenet hade slitits lös helt, så dom har bakifrån fått skruva fast det med ett par skruvar i 2 ryggkotor. Framifrån har dom gjort ett snitt på ca 15 cm just ovanför familjelyckan och och skruvat fast skivorna med metallplattor. Det högra benet är väl ganska ok, knät är det lite knas med, knäskålen "ploppar"när jag böjer på benet. på vaden har jag ett par fula skärsår som känns ganska ordentligt. Det vänstra benet är det värre med. Knät är stort som en fotboll, dom säger att alla kors och ledband har farit åt helsike och jag tror dom har sagt att det är blod i knät. Skenbenet har gått av vid knät och det kan ha lossnat hela vägen ner till fotleden, det var tänkt att dom skulle skruva in en skruv i fotleden igår men det blev då aldrig av. På vaden är det ett par rätt så djupa sticksår som gör jävligt ont. Huvudet har klarat sig rätt så bra förutom hjärnskakning och jack och skrubbsår. Detta är dom värsta skadorna, sen så har jag jack och skrubbsår överallt på kroppen, men inget allvarligt.
Nu börjar det att bli jobbigt att skriva men jag ska återkomma senare.
Tack alla vänner för alla samtal och besök.
Mamma och Pappa, vi ses snart.
Tack Anna och William för att ni finns, älskar er så oerhört mycket.
William: Pappa ska göra allt han kan för att han ska bli frisk ock kunna busa med dig
Livet är en fest!
Åtminstonde ibland! Mamma har fått komma till sjukstugan i Arvidsjaur och det gör genast att livet känns lättare. Ken mår bätter nu tills han skall in nästa gång. Farmor är här och pysslar om oss var dag. Det är så härligt att ha Jeanette här hos oss. Har inga intensioner om att släppa hem henne!
Jobbet går bra även om det blir väl så mycket att göra ibland.
Vovvarna mår bra även om jag ställde in tävlingen i Boden. Hade ställt in mig på att åka men alla moment satt inte så bra som jag skulle ha önskat. Jag vill inte köra till Boden för att vara tävlingsklar klockan 07:00 med ytterligare 27 tävlande och med lite tur ha klarat att få henne uppglyttad. Jag vill känna mig säkrare och framförallt att hon skall känna sig säkrare.
Vi tränar för tvåan och apell inför nästa säsong, lägger även in momenten för lägre i vinter så att vi kan köra lite hårdare nästa säsong.
Känns bittert att tävlingssäsongen redan är slut för denna gång.
Nåja vi får väl gå på kurser i stället och komma på nya mål.
Fördelen är ju att jag nu kan lägga mer krut på familjen, känns som att det kan behövas när allt är som det är.
Lilleman njuter i fulla drag av att ha sin farmor här. Han kör stenhårt från morgon till kväll och surrar hela tiden. Gladast är han när han får sitta och kika på you tube, det spelar egentligen ingen roll vad det är så länge det är motordrivet.
Igår var vi på promenad med lilla familjen men idag har vi hållit oss inomhus lillen är lite förkyld. Jag har varit och hälsat på mamma och pappa idag, pappa sov mest men det var så underbart att få träffa honom.
Nu ska jag fortsätta att se film och vara trevlig med Jeanette.
Kram kram på er.
Willes favoritbild!
lämna gärna ett tassavtryck om ni läst så här långt!
Ha den äran Ken!
|
Tacksamhet i all ära!
NSD Idag
Han fick men för livet - nu åtalas bilföraren
Luleå/Arvidsjaur. Den 36-årige säljare som i september förra året körde på vägarbetaren Ken Lundqvist, 33, Arvidsjaur, åtalas för grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. Olyckan inträffade den 26 september på en vägsträcka mellan Strömsund och Backskäret, längs E 4.
Vägarbetarna Ken Lundqvist och hans kollega var klara med sitt arbete och stod på var sin sida om släpfordonet.
Lundqvist stod mellan släpet och vajerräcket.
Enligt vittnesuppgifter ska bilisten ha kommit
i hög fart. Dessutom bytt körfält innan han körde in i släpet.
Flög 20 meter
Kollisionen blev kraftig. Släpet träffade Lundqvist som flög över till motsatt vägbana.
Enligt polisens anteckningar från olycksplatsen flög Ken Lundqvist cirka 20 meter.
Bilföraren, en säljare från Umeå som vid olyckstillfället var 35 år och på väg söderut, sade i de första förhöret på olycksplatsen att han pratat i mobiltelefonen före smällen.
Det utandningsprov som togs var negativt.
Tappade kontrollen
Vid ett senare förhör sade Umeåbon att han körde
i cirka 90 kilometer i timmen.
Strax före olyckan körde han på något ojämnt.
Det ledde till att en bokningskalender föll från en väska i framsätet och mot en vattenflaska vid växelspaken. Sedan mot föraren, som tappade uppmärksamheten och kontrollen över bilen.
Umeåbon sade sig inte heller sett någon skylt som visade på att hastigheten sänkts till 50 kilometer i timmen. Inte heller att en del av vägbanan var avstängd.
Har ingen förklaring
Han kunde inte heller ge någon förklaring till varför han helt plötsligt bytt körfält.
Lundqvist ådrog sig bland annat en bäckenfraktur, fraktur på vadbenet och ledbandsfästet gick av. Han fick tillbringa tre veckor på Sunderby sjukhus.
Efter bäckenoperationen har Lundqvist fått ljumsbråck som ska opereras senare.
Varningsklocka
I måndags opererades Lundqvist för förträngningen
i urinröret.
- Sjukskrivningen är förlängd in i oktober, säger Ken Lundqvist och berättar att problemen kvarstår.
Det handlar bland annat om konstant ont i ländryggen och dåliga knän.
Hur känns det när åtalet väckts?
- Det känns bra att få dra ett streck över det inträffade, säger han samtidigt som han har förhoppningar om att olyckan ska bli en varningsklocka för andra bilister.
- Jag hoppas att fler tänker efter. Det hoppas jag verkligen. Gör de det, så är det bra.
Men för livet
Den snart 31-årige Ken Lundqvist räknar med men resten av livet.
Något som även läkare gett besked om.
- Ganska säkert. Jag har nog blivit så bra som jag kan bli.
Något vägarbete räknar han inte med i framtiden, trots att träningen gör att han blir starkare.
- Något lämpligare. Jag längtar efter att få börja jobba. Det har varit en lång och jobbig tid att gå hemma, säger han.
Här finns en till artikel:
http://www.kuriren.nu/lokala/lulea_artikel.aspx?ArticleId=4149634&place=Luleå
Snart ett år sedan vårat liv förändrades för alltid!
Inget straff är nog...
Varför ska jag bara vara tacksam för att Ken lever och glad för att det inte var värre? Jag är så trött på sådana kommentarer, du ska vara glad för att han lever! Det var väl skönt att det inte var värre!
Jag är inte glad ...
jag är så ledsen att det gör ont varje dag, det inte en dag utan att jag tänker på vilket hemskt öde som drabbat Ken.
Klart att det skulle vara värre om han dött eller fått värre skador men han har inte förtjänat att ha så här ont. Han skulle ha kunnat leka med sin son, han skulle ha kunnat jaga, han skulle ha haft ett jobb!
Jag är arg och bitter och hoppas innerligt att jag aldrig behöver träffa den 36 årige föraren.
Tänk dig själv att den du älskar mår så här dåligt medans den som orsakat allt är fullt frisk och har kvar sitt körkort och kan leka med sina barn om han har några.
Nej livet är orättvist!
LP1 och klassvinst!
Vi börjar väl med gårdagen. Hon klev upp på platsliggningen som hon aldrig tidigare gjort. Där tappade vi 30 p rakt av. Hon slutade på 154 p ändå totalt och hamnade på en fjärde plats av 15 startande.
Idag låg hon fint och fick då ett helt annat utgångsläge.
Lydnaden gick super. Hon missade en halt i linförigheten och gick runt mig och satte sig lite för långt bakom mig på inkallningen samt tuggade på apporten men skrapade ihop 186.5 poäng och slutade som vinnare av 15 startande. Godkänt går vid 160, nu har vi tagit vårt tidigare rekord som var 172 poäng. Nu har vi lydnadsdiplom i lydnadsklass 1. Jag är en så stolt shäferägare!!
Jag har allt på film och har nästan nött ut den redan tror jag.
Nu ska jag mysa med mitt lilla troll. Jag har ju missat lite qualitytime med honom i helgen har ju varit så upptagen!
Har lagt upp bilder från i släktträffen i sommar och lite annat smått och gott på:
www.williamlundqvist.spaces.live.com
Nu har vi myst i stora lass. Vi har sjungit, läst och kikat lite på barnkanalen. Han är så himla go min lilleman. Tänk att få vakna varje morgon med hans armar kring min hals när han sover. Bara höra hur han andas tätt intill mig. När jag sedan stryker honom i håret tittar han upp och säger: Mamma! med sin allra lenaste stämma.
Jag vaknar varje morgon med huvudet på sängbordet eller allra längst ut på min kudde för att han har krypit närmare och närmare tills jag ligger där och han ligger på min kudde.
Att vara mamma måste vara det bästa som finns. Älskade älskade lilla vän!
Jessica!
Nu på morgonskvisten satt jag och lillen och kikade på barnprogram och jag kikade på lite gamla bilder. Bläddrade förbi en bild på dig. Lillen släppte bolibompa och ropade icka icka icka och pekade på dig med ett brett leende på läpparna.
Kram kram
En inte allt för avlägsen framtid.
Idag är mitt hjärta friskt igen! Han har varit på dagis och busat. Verkar som nästan alla barn fick samma virus den här svängen. Vi har hunnit handla och hälsat på eunnu alias mormor.
Wille har även hälsat på en massa främmande människor på konsum och även dragit en tant i armen och sagt Heeeeej! med ett glatt leende på läpparna. Ken tycker att det är lite jobbigt att handla med lilleman av någon outgrundad anledning. Han är ju så glad och snäll och busig!
Idag har han förresten lärt sig att ropa på Chili. Han har även hunnit med att kika på Emil och gosa med mamma och pappa. Han är ju så go när han kommer och sträcker upp armarna och vill ha kramar och pussar.
Älskade lilla palt
Nu har vi ju förresten även hört ryktas om att farmor kanske är på gång att komma upp och hälsa på det ser vi verkligen fram mot.
Nu så här på kvällen börjar jag känna de där små fjärilarna som fladdrar i magen igen. Shiva och jag ska tävla imorgon igen. Har inte tränat så mycket sedan i Sorsele men vi var ut en sväng i torsdags och ikväll la vi ett spår och tränade litegrann eller vi lekte mest. Vill att det ska vara lättsamt och roligt på träning så att det inte blir så tjatigt med tävlingsträning.
Jag skulle vilja ha ett första pris till och helst imorgon. Annars får jag tävla söndag med. Vi får helt enkelt se vad som händer. Går det dåligt kan ni ge er rackarn på att det inte är hundens fel utan mitt. Om jag skulle lyckas knipa ett första pris vill jag gå ut med tjejerna på lördag. Inte för att jag har några kläder eller förresten har en aning om vad folk har på sig, Har ju inte gått ut sedan februari 2006. Det är ju ett tag sedan.
Nåja vad är väl en bal på slottet..
Vi måste ju passa på att tävla och träna nu för snart ska Ken opereras och blir då borta. Jag måste då jobba dagtid och kommer inte att ha tid över för något annat än mitt gulltroll! Hoppas verkligen att allt löser sig för mitt stora hjärta.
Att det inte ska räcka med den tragedi han upplevde ifjol. Att man sedan ska brottas med hälsan samtidigt som man lider av en ekonomisk förlust, med endast halva inkomsten kvar. Dessutom är det svårt att hitta ett jobb, varför.. jo han har drog nitlotten att bli påkörd och det räckte inte där!
Förstår ni vilket förjävligt samhälle vi lever i rent ut sagt! Jag blir så arg så att jag vill ruska någon men vem?
Nu ska jag andas!
Ser ni så fint det är där Kens pappa bor förresten?
Ha det gott!
Nya tag!
Nu har vi haft en fullspäckad tävlingshelg i Sorsele och tömt stugan i Långträsk.
Nu kommer det hundsnack
Tävlingen då:
Lördag
Spåret i apellen missade vi slutapporten och hade därför ingen chans att få godkända poäng. Att hon missade pinnen skyller jag helt och hållet på hennes radiostyrda vettskrämda matte, som inte hjälpte till för fem öre.
Lydnaden i apellen gick jättebra, hon nollade framförgåendet men det visste jag ju om. Apporten la hon vid mina fötter men det momentet kunde hon inte, resten gjorde hon bra. Hundar klev upp på platsliggningen men hon låg som en fura. Eller hon satte sig men det räknades som att hon blev uppkörd och jag fick lägga om henne och det gjorde jag. Mest för hennes skull så att hon skulle veta vad som var rätt och vad som var fel.
Lydnaden gick jättebra förutom hoppet. Där igen måste vi skylle på klantarslet som för hundstackaren. Placerade henne alldeles för långt ifrån hindret och gick sedan själv för långt ifrån. Hon gick på sidan och där missade vi första priset med ynka 6 poäng.
Söndag
Apell
9 på spåret av 10 möjliga. Jag har världens bästa hund tralallallalala
Lydnaden lekte hon sig igenom´, inte så konstigt eftersom hon fick ligga 4 platsliggningar på raken. Först två på lydnaden, omläggning pga hundar som steg upp. Sedan samma sak i apellen. Hon låg igen som en fura fast hundar busade kring henne.
Sedan var hon inte på topp på apell lydnaden men det gör inget. Resultat: Godkänd!
Efter denna hade hon femton minuter på sig innan vi skulle in på lydnaden. Hon var helt knäckt. Jag spolade av henne och proppade i henne korv men hade tänkt stryka mig. Vi gjorde ett försök. Linförigheten var seg men resten knäckte hon. 172 poäng och med råge godkänd!
Jag kan bara konstatera att jag har världens bästa hund!
Nu skall vi tävla i helgen igen och jag hoppas att vi kan knipa ett första pris till då har vi LP1 och då tycker jag att vi kan gå vidare till tvåan. Ville att hon skulle vara säker i ettan och valde därför att ta LP1 fast man får flytta upp efter ett första pris i Ettan om man vill. Sedan hade jag tänkt försöka klämma in en apell till i höst.
Nu är hundsnacket slut.
Lilleman är sjuk stackars lille knyte. Han har haft feber och blåsor i halsen nu bara blåsor.
Imorgon ska han dock få fara på dagis.
Älskade lillpalten.
Han pratar nu för fullt och försöker säga det mesta även om inte omgivningen förstår vad han säger.
Lovar att skriva inom en inte för avlägsen framtid.
Har lagt upp två album på den andra sidan:
www.williamlundqvist.spaces.live.com
Hej Hej
